SÅ HÄR MYCKET KAN DU SPARA

Vägtrafikens Föroreningsutsläpp	Krav 2001 Klass 3 g/km	Krav 2006 Klass 1 g/km	2001 genomsnitts bil g/km	2001 genomsnitts bil ton/år	30% av vägtrafiken är bilar utan katalysator. ton/år	Tester av TUEV på en Opel Astra-F Caravan-96 , 1,6 liter , 55KW visar att HALO minskar utsläppen. %
HC - Kolväte	0,20	0,10	2,2	119000	35700	- 16 %
CO - Kolmonoxid	2,3	1,0	11,09	666000	199800	- 10 %
NOx - Kväveoxider	0,15	0,08	1,22	118000	35400	- 22 %

Kväveoxider

Kväveoxider bildas vid förbränning, särskilt i högt belastade motorer. Vägtrafiken bidrar med 70-80 procent av de lokala utsläppen av kväveoxider i våra tätorter. Utsläpp av kväveoxider (NO_x) bidrar till flera av de allvarligaste miljöproblemen i Sverige. Tillsammans med utsläppen av svavelföreningar leder de till försurning av mark och vatten. Nedfallet av kvävehaltiga föroreningar från luften kan också åstadkomma övergödning av framför allt ängsmark, skogsmark och hav. Utsläppen av kväveoxider kan därtill vara skadliga för såväl människor som vegetation; i tätortsmiljö främst genom direktverkan, på andra håll även genom att de medverkar till bildandet av marknära ozon. Vidare kan utsläppen medföra ökad korrosion av exempelvis metallföremål och dessutom bidra till växthuseffekten.

Hälsorisker: Kvävedioxid kan ge besvär i luftvägarna. Nya rön visar att även mycket låga halter av kvävedioxid kan medföra att t.ex. astmatiska besvär förvärras.

Utsläppen bör minska med 70-80% för att nedfallet och halterna av kväveföreningar skall hamna på en nivå där de inte är skadliga för vare sig natur eller människor.

Fördelning av svenska kväveoxidutsläpp 1998

Vägtrafiken står för 43% av totala utsläppen av Kväveoxider (NOx).
Det motsvarar 118.000 ton/år.

30 % av vägtrafiken utgörs av bilar utan katalysator.

Avgiftsbelagda pannor för energiproduktion står endast för 5% av totala kväveoxidutsläppen.
Det blir 14000 ton/år. Avgifterna uppgår till 566 miljoner kronor /år.

HALO minskar Kväveutsläppen med 22 % enligt tester gjorda av det tyska testinstitutet Tuev

Halo har en snabbare förbränning gentemot traditionella tändstift.
En snabbare förbränning hämmar bildandet av NOx drastiskt.
Halo tillåter en senare tändning.

Kolmonoxid

Kolmonoxid är en lukt- och färglös gas som bildas vid ofullständig förbränning i en bensinmotor t.ex. vid tomgång och höga varvtal. Vid kallstart är halten särskilt hög.

Hälsorisker: Försämrar blodets syretransporterande förmåga. Påverkar hjärt- och kärlsystemet och förvärrar symtomen hos personer med hjärt- och kärlsjukdomar.

Kolväten och övriga VOC

VOC är ett samlingsnamn för en mängd flyktiga organiska ämnen (i huvudsak kolväten) med negativa miljö- och hälsoeffekter. Vid förbränning av bensin och dieselolja följer ofullständigt förbrända kolväten med avgaserna ut. Vid ofullständig förbränning bildas bl.a. polyaromatiska kolväten, PAH. Andra skadliga ämnen, t.ex. marknära ozon, kan bildas genom medverkan av utsläpp från trafiken. De viktigaste föroreningarna som bidrar till förhöjd ozonbildning (marknära ozon) är kväveoxider och flyktiga organiska ämnen (utom metan). Kolväten sprids till luft, men deponeras dessutom på åkermark och tillförs människor via födan.

Hälsorisker: Kolväten kan ge irritation i ögon och hals. Vissa är direkt cancerframkallande (bl.a. PAH och bensen), flera misstänks öka risken för cancer. Även höga halter av marknära ozon kan ge sveda i ögonen och irritation i halsen. Ozonet sätter också ner den fysiska prestationsförmågan, något som är särskilt allvarligt för astmatiker, men också för aktiva i utomhusidrotter.

Exempel på grupper av kolväten är:
Aldehyder, alkener (t.ex. eten, propen), dioxiner, monoaromater (t.ex. bensen, fenol), oxygenater (t.ex. alkoholer, aldehyder) och PAH (t.ex. pyren, bens(a)pyren).

**Vägtrafikens föroreningsutsläpp** (tusental ton)
	1980	1992	1993	1994	1995	1996	1997
Koldioxid	13875	16738	16046	16310	17118	16592	15859
Dikväveoxid		0,9	1,0	1,1	1,2	1,3	1,4
Ammoniak		2,3	2,4	2,6	3,0	3,0	3,3
Kolmonoxid	1070	873	835	804	788	748	666
VOC (ej metan)	228	166	159	152	144	134	119
Kväveoxider	177	159	151	146	135	128	118

Vägtrafikens utsläpp av flera olika slags föroreningar minskar i takt med att gamla fordon byts ut mot nya, katalysatorrenade bilar. Detta trots att trafiken ökat under 1990-talet. Utsläppen av koldioxid har dock förblivit nästan oförändrade.

Partiklar
Förbränningen av bränslen i motorfordon ger upphov till partiklar, främst sot. Dieselfordon och arbetsmaskiner står för den största delen av trafikens partikelutsläpp.
Hälsorisker: Förhöjda halter av partiklar påverkar andningsvägarna och medför ökat antal akuta sjukhusinläggningar bland känsliga personer. Partiklar misstänks också vara cancerframkallande.

Katalysatorn hjälper - men inte alltid

Genom katalytisk avgasrening har utsläppen från fordon av främst kolmonoxid, kväveoxider och kolväten minskat kraftigt. Men för att katalysatorn ska fungera måste den vara varm. Efter kallstart är utsläppen de första 3-4 minuterna jämförbara med utsläppen från en bil utan katalysator.

Med motorvärmare kan utsläppen av hälsofarliga ämnen vid kallstart minska. Inkopplingstiden bör inte vara för lång eftersom den elenergi som värmer motorn till viss del produceras med fossila bränslen. Vid -15ºC är 1,5 tim tillräckligt för att nå fullgod miljöeffekt och värme.

Katalysatorn minskar inte utsläppen av växthusgasen koldioxid. Här avgörs utsläppens storlek helt av hur mycket bränsle som går åt. En liter bensin ger upphov till utsläpp av ca 2,35 kg koldioxid.

Cirka 50 procent av Sveriges bilar har i dag katalysator (lagkrav fr.o.m. 1989 års bilmodeller).

Utsläppen bör dock minska med ytterligare 70-80% för att nedfallet och halterna av kväveföreningar skall hamna på en nivå där de inte är skadliga för vare sig natur eller människor.

Uppgifter hämtade från Naturvårdsverket. www.naturvardsverket.se